FORSKNINGSOBJEKT	PUBLICERADE_RÄTTSFALL	STATISTIK	EFTERLYSNINGAR	UTREDNINGAR_OCH_SKRIFTER
BEFINTLIG FORSKNING	FÖRFRÅGNINGAR_	FRAMSTÄLLNINGAR_	KVALITETSSÄKRING	JÄMFÖRELSE MED GRANNLÄNDER

"Varför går inte forskarna in i ringen?" Skulptur av BIB (Järndelar från gamla vagnar och höräfsor)	"Goddag ... Yxskaft" Skulptur av BIB (Två gamla vagnsbeslag av järn)

"Mycket pekar på att svenska domstolar diskriminerar enskilda och företag i tvister mot advokater och andra rättstjänare" Åtskilliga praktikfall och bedövande statistik visar att tvistemål mellan klient och advokat inte hanteras på ett opartiskt sätt av juristdomare i Sverige. Högsta domstolen beviljar inte ens prövningstillstånd för sådana skadeståndstvister! Det synes som om vårdslösa/ illojala advokater särbehandlas av juristdomarna inte enbart av nepotism, utan även för att man vill att det skall se ut som om Sveriges auktoriserade rättstjänare är absolut tillförlitliga och att allmänheten därför tryggt kan lita på alla och envar inom rättsväsendet. Sån't hyckleri! Flera åsidosatta klienter har på olika sätt försökt få till stånd vetenskaplig forskning på området "Vänskapskorruption i rättsväsendet" - hittills förgäves. Endast 20-poängsuppsatsen "Canis non est Canem" har utförts, där konklusionen manar till ytterligare forskning angående påvisad favorisering av auktoriserade rättstjänare vid skadeståndstvister, som anhängiggjorts av enskilda klienter. Forskningspengar finns i fonder och stiftelser. Men viljan tycks inte finnas? En genomgripande förändring krävs för att domstolarna skall tvingas tillämpa grundlagen lika för alla - alltid. Nedan redovisas det för etablissemanget besvärande problemkomplexet.

I januari 2010 skickades fyra skrivelser till JK, JO, Justitieutskottet samt till Justitieministern Beatrice Ask, med begäran om åtgärder. (Klicka på respektive adressat så öppnas motsvarande doc-fil.)
Brevet till JO ses här nedan:

JUSTITIEOMBUDSMANNEN JO
Box 163 27, 103 26  STOCKHOLM

Anmodan om utredning och bekämpande av kollegial särbehandling i domstol
En grundbult i ett bra land är lag och ordning. Rätt och rätt­färdighet bör även råda i domstolarna. Så är inte alltid fallet - inte ens i Sverige.
     För allmänhetens tillit är det viktigt att korrekt rättvisa skipas även i civila tviste­mål och inte bara i brottmål, där JK:s utredning Felaktigt dömda, visade att domstolarnas bevis­värdering ibland brustit med allvarliga följdverkningar.
     Undertecknad har i tjugo års tid tillägnat sig kunskap och bister erfarenhet, som lika allvarligt som entydigt talar för att det frekvent uppträder kollegial vän­skaps­korruption i våra domstolar. Det finns åtskilligt som styrker misstanken om att juristdomarna regelmässigt håller sina stats-auktoriserade kollegor advokaterna om ryggen i de civilmål, som enskilda och företag nödgas driva för att få skadestånd från advokat för vårdslös, inkompetent eller illojal handläggning. Att även en vanlig människa bör åtnjuta rättvis behandling i domstol borde väl vara en självklarhet även i de fall svaranden är en förenings- och yrkesbroder till jurist­domarna och tillika studiekamrat och daglig aktör på ortens tingsrätt? Tyvärr ser det inte ut så i praktiken!
      Under­sökningar och fem års efterlysningar på Internet har inte uppdagat en enda lagakraft­vunnen dom, där en skade­lidande klient tilldömts ens en krona i ersättning. Jag har sedan 1992 skrivit om detta i åtskilliga debatt­artiklar i olika rikstidningar, Internet och annan media och fått oräkneliga reaktioner där det berättas om många egendomliga domslut. Likväl sker ingen akademisk forskning, förutom den 20-poängs­uppsats som jag initierade hos Juridicum vid Stockholms Universitet. Rapporten - Canis non est Canem (”Hundar äter inte hundar”) bekräftade, eller kunde i vart fall inte tillbakavisa, mina slutsatser.
      Statistiken i broderlandet Danmark visar att vårdslösa advokater förlorar dessa skade­stånds­mål i uppemot 60 fall av hundra. I Sverige är mönstret 0 (noll) fall av hundra. Genomgående. Sedan förra seklets början! Sådan statistik borde få vem som helst att reagera. Högsta domstolen har likväl inte prövat någon tvist om advokat­ansvaret sedan 1949, trots att det pågår ett tjugotal sådana mål årligen. Det är oerhört allvarligt att åtskilliga företag och enskilda har drabbats av förödande ekonomiska och sociala skador på grund av dubiösa och tillrättalagda domskäl på orättfärdiga grunder - och förvägrats överprövning i HD, oaktat under­stödjande professorsutlåtanden etc! Framstötarna om allvarliga kränk­ningar av Regeringsformen RF 1:9 (allas rätt till lika behandling) har hittills ignorerats och tystats ned av såväl forskningen, Sveriges Advokatsamfund som statens tillsynsorgan.
       Jag vill mot anförd bakgrund att JO initierar opartiska utredningar angående ett lämpligt antal civilmål där svaranden är advokat, samt låter utreda och verka för en ny bedömningsordning när ena parten är statsauktoriserad yrkesbroder till juristdomarna på orten eller domstolen ifråga.  

Ängelholm 2010-01-22
Bertil BURSTRÖM,  Össjö-Boarpsvägen 80,  266 91 Munka-Ljungby Tel 0431-43 32 80   E-post bertil@srsf.se     www.bertilsuppslag.eu

_______________________________________

Klicka på den text som är understruken i färg om du vill se bakomliggande dokument i htm-, doc- eller pdf-format!

A.    FORSKNINGSOBJEKT. TVISTEMÅL DÄR ADVOKAT VARIT SVARANDE P G A FÖRSUMMELSE

A.1   Se åtta olika rättsliga avgöranden, som jämte ett stort antal offentliga handlingar refererats på denna webbplats under Orättfärdiga domar.

A.2   Bland ytterligare några tvistemål mellan missnöjd klient och ifrågasatt advokat kan följande partsställningar nämnas där advokater fredats på dubiösa grunder:

* Advokat Johan Karlefors (ombud: advokaten Göran Ramberg) Kärande: ES. Ombud: Advokaten Bertil Andersson. Helsingborgs tingsrätt Mål T 515/96. Ej bifall. Förlikning utan skadestånd i HR. (Saken: Underlåten betalningssäkring vid husförsäljning)

* Advokat Jonas Lauritzen (Ombud: advokaten Stefan Ruben och civilekonomen Leif Johansson). Kärande: JEB. Ombud: advokaten Göran Luterkort. Gbg TR i mål T 359-93. Ej bifall. (Saken gällde en skattemässigt misslyckad generationsväxling i familjeföretag).

* Advokat Lars Laurin (Ombud: advokaten Lars Andersson). Kärande: SI/CH. Ombud: advokat Christer Tingwall. Lunds TR mål T 751-97; Hovrätten Skåne mål T 441-98. Ej bifall. (Ursprungssaken gällde talan mot Alfred Berg Fondkommission och framgår av rättsfallet NJA 1995:107; SI/CHs efterföljande talan mot advokat Laurin avsåg otillbörlig inskränkning av skadeståndsgrunder).

* Advokat Hans-Elof Olsson, Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB (ombud: advokaterna Robin Oldenstam och Josefin Engblom) Kärande: UW och CO. Ombud: advokaterna Jonas Lauritzen och Christian Olsen. Gbg TR i mål T 4821-06. Ej bifall. (Saken: Vårdslös rådgivning med skattekonsekvenser vid generationsskifte)

A.3   De flesta av ovanstående tvistemål återfinnes även i rapporten Canis non est Canem (Hundar äter inte hundar). Tjugopoängsuppsatsen av jur kand Sebastian Frizzo vid Stockholms Universitet bekräftar min privata forskning och är direkt alarmerande. Resultaten från hela projektet Likhet inför Lagen avfärdades på ett svepande sätt i TV av advokaten och dåvarande justitieministern Thomas Bodström, alltmedan handledaren professor Christian Diesen tycktes försöka göra sig osynlig.
 

A.4    Något tvistemål där en klient har vunnit bifall i en lagakraftvunnen dom har inte hittats, trots ihärdiga efterlysningar och sökningar under ett flertal år.
 

B.   PUBLICERADE RÄTTSFALL DÄR ADVOKAT ELLER DENNES BITRÄDANDE JURIST HAR KLANDRATS

NJA 1949:54 där advokaten EH friades av tingsrätten, men enligt hovrätten befanns vara skadeståndsskyldig till miljonbelopp (i dagens penningvärde) genom sin och sitt biträdes försumlighet att inte heltäckande och inom föreskriven tid överklaga de myndighetsbeslut som skattemässigt kunde drabba uppdragsgivaren - dödsboet efter ett f d hovrättsråd och verkställande direktör för Norstedts bokförlag. Den ansvarige advokaten Emil Heijne, som avled innan HD avgav sin dom, instiftade en fond för främjande av rättsvetenskaplig forskning samt för stöd till behövande advokater med familjer. Heijnes skadeståndsskyldighet konfirmerades av Högsta domstolen men skrevs samtidigt ned av HD till noll kronor.

NJA 1995:80 avser brottsligt agerande av advokat som juridiskt biträde i rådgivningsärende. En advokat och dennes biträdande jurist ansågs på talan av åklagare ha lämnat straffbar rådgivning vid brottsliga skalbolagsaffärer (La Reine-målet; utmynnande i Lag SFS 1985:354)

RH 21:82 är såvitt känt den enda rättskraftiga hovrättsdom där advokat klandrats. En medlem i ett LO-förbund tillerkändes skadestånd från advokaten A som i en lönetvist underlät inhämta relevant kunskap och tillgodose klientens intressen fullt ut. (Hovrätterna har genom åren avgjort åtskilliga klagomål mot advokater eftersom tingsrätternas domar städse går klienterna emot. Hovrätterna har genomgående lämnat klienternas klagomål utan bifall.)

Anmärkning:  Inga andra tvistemål mot advokat har prövats av Högsta domstolen de senaste hundra åren. Alltsedan Advokatsamfundets bildande 1887 föreligger en påtaglig brist på vägledande avgöranden i HD. När det gäller handläggning från ombud av typ mäklare, värderingsmän, revisorer, tekniska konsulter, icke auktoriserade jurister m fl finns åtskilliga publicerade rättsfall, där kunderna tillerkänts gottgörelse och skadestånd på grund av culpös eller dolös handläggning.
 

C.    STATISTIK

Någon officiell statistik finns ej vad gäller det rättsliga utfallet där advokat varit svarande i tvistemål. Mot bakgrund av alla kända domar där advokat varit inblandad i skadeståndstvist med missnöjd klient och huvudman, är det statistiska utfallet att advokater får bifall i svenska domstolar i hundra fall av hundra, eller t o m i tusen fall av tusen! Advokaterna befrias regelmässigt och utan undantag från skadeståndsansvar i samtliga lagakraftvunna domar. I andra civiliserade länder är det statistiska utfallet ungefär fifty-fifty i tvister mellan klienter och advokater. D v s kund och leverantör har rent statistiskt samma chans att få bifall i domstol, även oavsett typ av tjänste- eller varuleverantör. Med undantag för advokater, gäller fifty-fifty regeln även i Sverige för övriga typer av tjänsteleverantörer och kunder. Men således icke där advokat påstås ha varit försumlig, vårdslös eller illojal, såvitt framgår av seriösa rättsutredningar av juridikprofessorer, docenter eller andra kvalificerade jurister.

D.    ÅTGÄRDER FÖR ATT UPPNÅ EN TILLFÖRLITLIG STATISTIK

Kunskap kan fortlöpande inhämtas om hur Sveriges domstolar hanterar skilda måltyper och olika partställningar. Internet underlättar detta arbete betydligt. Tvistemål mellan klienter och advokater har efterlysts genom brev och telefonförfrågningar under ett tiotal år samt under de senaste fem åren via Internet. Inte minst har efterlysningar gjorts om det finns något undantag från regeln om advokaternas uppenbarligen generella ansvarsbefrielse i tvistemål med försummade klienter. Så länge vårt påstående inte motbevisats, gäller slutsatserna i punkt B ovan.
 

E.    UTREDNINGAR OCH SKRIFTER ANGÅENDE JURIDISKA KONSULTERS  UPPGIFTER OCH KLIENTANSVAR

Advokats skadeståndsskyldighet av Holger Wiklund (Försäkringsjuridiska föreningens publikation nr 10, s 293 ff, Norstedt & söners förlag 1953)

God advokatsed  av Holger Wiklund, f d generalsekreterare i Sveriges Advokatsamfund

Advokatens rättsutredningar - metod och ansvar av professorn i processrätt Lars Heuman, Stockholms Universitet (Juristförlaget, 1987)

Särskilda avtalstyper I av Bertil Bengtsson (Norstedt & söners förlag, 1971)

Mellanmansrätt  av Hugo Tiberg och Rolf Dotewall (Norstedts Juridik AB, 2000)

Svensk Juristtidning nr 3 1998 s 185-211, Professor Jan Kleineman, Stockholms Universitet; "Inventering av rättsfall från HD som anses spegla ansvaret för olika rådgivare och konsulter".

Tillsyn över advokater m.m. Betänkande av Advokatkommittén  SOU 1999:31. Härtill ett tjugotal remissvar.

Lag om finansiell rådgivning till konsumenter  Proposition 2002/03:133

Ansvar & Skadestånd  av jur kand Björn Gullefors ”Reglerna om ansvar för rådgivare, mäklare och andra konsulter”. (Förlag: Björn Lundén Information AB, Näsviken)

Advokatens skadeståndsansvar, uppsats av Jane Abrahamsson-Wamstad, Uppsala Universitet 1991.

JK:s uttalande i Dnr 2933-01-71 ”om den särskilda omsorg advokat är skyldig att ådagalägga när en advokatkollega är huvudmannens motpart”. (JK-svar i ett överklagat disciplinavgörande)

Ansvar för juridisk rådgivning; Rådgivningslagens tillämpningsområde - advokat Thorulf Arwidson (960809).

Advokaters olika uppträdande och handläggningsmetoder som ombud i brottmål. Doktorsavhandling av jur dr Lena Ebervall, Lund, år 2001.

Inomkontraktuellt ansvar vid professionell rådgivning - en principiell diskussion om det tillitsbaserade rådgivaransvaret. Examensarbete av Linda Nord vid Juridiska fakulteten, Lunds Universitet VT 2001

CANIS NON EST CANEM - Frågan om Sveriges advokatkår särbehandlas av domstolarna; Sebastian Frizzo, Examensarbete 20-poäng, Stockholms Universitet 2004-2005, i studien Likhet inför Lagen.

ADVOKAT – ett yrke i närbilder. Utgiven av Sveriges Advokatsamfund 1985

INTRYCK FRÅN HOVRÄTTEN; av professor Christina Ramberg.  Kritiserar den svenska advokatkåren.
Se Domareförbundets tidskrift 2006 nr 2.

Advokatretten (834 sidor) av professor Mads Bryde Andersen, Köbenhavns Universitet, Danmark

 

F.    HITTILLS UTFÖRD FORSKNING ANGÅENDE OLIKA FORMER AV KORRUPTION INOM RÄTTSVÄSENDET

Egentligen finns ingen forskning på detta område! Detta har även påtalats i många av de ovan uppräknade skrifterna. Trots mångåriga framstötar av undertecknad med omnämnt forskningsuppslag i "huvudämnet vänskapskorruption inom det svenska rättsväsendet" finns ingen forskning utförd, utöver 20-poängsuppsatsen "Canis non est Canem - frågan om Sveriges advokatkår särbehandlas av domstolarna", publicerad våren 2005. Konklusion från rapporten "Canis non est Canem" (HUNDAR ÄTER INTE HUNDAR)  från studien "Likhet inför lagen" av prof. Christian Diesen m fl, mars 2005: "Sammanfattningsvis konstateras att klientens möjlighet till framgång med en skadeståndstalan (mot advokat) är om inte obefintlig så i alla fall minimal… Faktum är att man utifrån denna undersökning inte helt och hållet kan avfärda misstanken om att advokaterna gynnas av rättssystemet. …Så länge civilprocessen ser ut som den gör idag bör klienten avrådas från att inleda en skadeståndsprocess mot sin advokat.”....
    Studien gav således ett entydigt jakande svar på undertitelns fråga. Likväl undviker svenska jurister och forskare ämnet. Det är uppenbarligen alltför känsligt på det personliga och yrkesmässiga planet. Svenska domare, åklagare och advokater samt juridikprofessorer m fl har nämligen frekventa kontakter genom sina uppdrag och skiljenämnder eller i juridiska föreningar och "frimurerier". Några jurister har framfört "ursäkten och förklaringen" att Sverige är ett litet land där alla betydande jurister känner varandra och att det därför inte går att hålla isär sak och person. Men Danmark och Norge är ju betydligt mindre och där klarar man uppenbarligen av problemet? Svaret på detta brukar vara att där har man i modern tid varit ockuperade av en främmande statsmakt, vilket skapade betydligt mera civilkurage och fokusering på sakfrågorna än i Sverige!? Ja, vad skall man tro? Uppenbart är att tillfrågade forskare inte ens vill svara på om, eller när någon forskning i ämnet kommer till stånd, även om man i den inledande kontakten medger att vänskapskorruption är ett problem i Sverige.

 

G.    FÖRFRÅGNINGAR OCH FORSKNINGSUPPSLAG TILL LEDANDE JURISTER VID SVENSKA UNIVERSITET

Nedanstående aktiva svenska juridikforskare i form av professorer, docenter, doktorer m fl har undertecknad kontaktat vid minst tre tillfällen sedan år 1995 genom besök, sammanträffanden, telefonsamtal, brev eller E-post etc med det tråkiga utfallet att de helt enkelt inte svarar trots flera påminnelser:

De höga jurister med rättskänsla, som i det fördolda lämnat råd och stöttat min forskning och mina åsikter på olika sätt redovisas ej här för att de inte skall riskera utsättas för repressalier.
Som ett exempel bör dock ett av många uttalanden citeras: E-post 23 november 2000 till BIB:
"Jag måste bara säga att jag instämmer helt. Problemen är många... Jag har gjort en intressant jämförelse mellan Sverige och Tyskland. Om tyska domstolar skulle lämna ifrån sig sådana domskäl som de svenska i otaligt många fall gör, skulle de utan tvekan återförvisas bl a på grund av att de skulle anses strida mot grundlagen. Nu är vi ju inte i Tyskland, men jag försöker att argumentera för att vi bör införa strängare krav, liknande Tysklands även här. Och det fort. Många gånger då jag läser domskäl, blir jag otroligt förvånad som jurist. Jag får kalla kårar, då jag inser vilken stor ris för att felaktiga domar fattas i verkligheten det egentligen finns. Sedan hoppas jag att jag själv aldrig behöver möta det svenska rättsväsendet i en rättegång. Det känns nästan som att bli lämnad åt slumpen."

 

H.    FRAMSTÄLLNINGAR TILL SVENSKA TILLSYNSMYNDIGHETER (JK, JO, Advokatsamfundets etiknämnd m fl)

Många skriftliga framställningar har gjorts till svenska tillsynsmyndigheter sedan 1996 (Understrukna datum länkar till pdf-filer på originalskrifter och inlagor). Se nedan under J:

J.    VEM SÄKRAR KVALITÉN I SVERIGES DOMSTOLSVÄSEN (i civilmål)?  

J.1   Hovrätterna - HR
Den rättsbildade domstolspersonalen är skyldig att i sin gärning efterleva Sveriges Grundlag samt Rättegångsbalkens bestämmelser och  den högtidligt avlagda domareden. Tyvärr är detta ingen garanti för rättfärdiga och korrekta domar. Meningen är dock att eventuellt felaktiga eller partiska "lämplighetsdomar" från tingsrätterna skall kunna rättas till i Sveriges sex hovrätter (eller kammarrätten efter domar i länsrätten). Numera krävs prövningstillstånd för att få vissa tvistemål prövade i hovrätten. Mål om smärre skador och belopp löper risk att endast bli behandlade i tingsrätten. Dessa domar kan endast rättas till om rättegångsbalkens bestämmelser för ”domvilla”, ”rättegångsfel” eller ”mörk dom” kan göras gällande. Om målet kommer upp i hovrätten finns vissa möjligheter att under angivna förutsättningar reparera försummelser i processföringen, såsom t ex bristfällig bevisning. Hoppet om att hovrätten skall rätta till en orättfärdig dom kan grusas då hovrätten har möjlighet att fastställa tingsrättens dom utan att ange något domskäl, s k "blank dom". Hovrätten kan nämligen påstå sig dela tingsrättens uppfattning till fullo, och av besparingsskäl kan man då avstå att skriva någon ytterligare motivering.

J.2   Högsta domstolen - HD
HD har otvivelaktigt det största ansvaret för att underinstanserna (tingsrätterna och hovrätterna) dömer korrekt. När det gäller mål där partsställningen är sådan att en auktoriserad rättstjänare är svarande i civilprocessen - då tycks emellertid kvalitetskontrollen utebli i samma mån som ett i och för sig skäligt prövningstillstånd uteblir!
    Finns det anledning förmoda att hovrättens dom är tendentiös, bristfällig eller orättfärdig, bör man ansöka om prövningstillstånd i HD (eller Regeringsrätten i förvaltningsärenden). I princip beviljas dispens endast för de mål som kan ha prejudicerande betydelse för domstolarnas rättstillämpning. Påståenden om att tings- eller hovrätten har bedömt saken fel eller missat att rätt värdera framlagda bevis är inte skäl nog för en korrektion i Högsta domstolen. Endast ca 7 procent av klagomålen (av ca 5.000) till HD leder till överprövning i tvistemål (ca 2 % för brottmål). Behandlas ett ärende i Högsta domstolen finns det vissa garantier för att det sker en saklig och rättfärdig prövning. Strikt enligt rättegångsbalken går HD noggrant igenom rättegångshandlingarna och rensar med finkam ut de bevis etc som inte anförts och gjorts till processmaterial redan i tingsrätten.
    Ansökan om Resning kan endast beviljas om det uppdagats/tillkommit nya bevis eller omständigheter av sådan vikt att det kan anses sannolikt att domslutet blivit ett annat om det nya materialet förebringats.
    HD:s (och Regeringsrättens) kvalitetskontroll sker alltså bara på de domar som överklagas dit och är principiella nog att tas upp till prövning. För de domar som överklagas och inte beviljas dispens för prövning kan man inte utgå från att en rättfärdig och korrekt rättvisa har skipats. Våra högsta rättsinstanser (HD och hovrätterna) behöver nämligen inte ange något skäl till varför prövning anses obehövlig och avvisas. Det övervägande flertalet mål rymmer knappast några prejudicerande frågeställningar varför man får hysa den fromma förhoppningen att hovrätterna verkligen sköter sin rättsskipning korrekt och objektivt utan sidoblickar på kollegialitet eller viktiga lokala- eller andra särintressen.  Problemet är dessvärre att detta inte kan garanteras, mot bakgrund av befintliga brister när det gäller kontrollen av ”domslutskvaliteten” som att mellaninstanserna får avkunna s k blanka fastställelsedomar.
    I de många fall där HD borde ha beviljat prövningstillstånd blir det egentligen ingen godtagbar kvalitetssäkring.

J.3   Justitiekanslern - JK
Justitiekanslern har i likhet med Riksdagens ombudsmän (JO) tillsyn över myndigheter och deras tjänstemän. Tillsynen har till syfte att kontrollera att lagar och författningar efterlevs.
Sedan den 1 december 1998 har JKs tillsynsverksamhet begränsats. JK har sedan dess en mer övergripande tillsyn som främst är inriktad på att upptäcka systematiska fel i den offentliga verksamheten.
JK kan inte ompröva beslut som fattats av andra myndigheter. JK bestämmer om en anmälan från en enskild skall föranleda några åtgärder. JK är regeringens ombud. Denna uppgift innebär att JK företräder staten i vissa rättegångar som rör statens rätt, främst skadeståndsmål. JK har också möjlighet att på frivillig väg reglera vissa skadeståndsanspråk som riktas mot staten. De anspråk på skadestånd som JK handlägger är i första hand sådana som grundar sig på att en statlig myndighet har fattat ett felaktigt beslut.
  Justitiekanslern får del av alla beslut i disciplinärenden från Advokatsamfundet och har möjlighet att klaga på besluten inom fyra veckor från det att JK fick del av beslutet. JK utövar tillsyn över advokatväsendet som företrädare för det allmänna. Det är således i mera principiella frågor som JK kan ha anledning att överklaga ett beslut. En enskild som vänder sig till Justitiekanslern med anledning av ett beslut i ett advokatärende kan alltså inte automatiskt få hjälp med att få beslutet omprövat.

Vi är många som hittills utan verkan har vänt oss till JK och anmält att det i Sverige förekommer frekvent favorisering av advokater vid tvister med enskilda företag och personer i domstol. Se här ett axplock av de svar JK givit:

Hemställan från Bertil Burström till JK om undersökning av hur domstolar efterlever Regeringsformen i kollegialt känsliga och obekväma tvistemål. JK svarar avböjande, 2002.: 
"Ang. Din hemställan om undersökning av hur svenska domstolar efterlever regeringsformen i kollegialt "känsliga och obekväma" tvistemål. Justitiekanslern är inte skyldig att pröva alla klagomål från enskilda /se 15 § förordningen (1975:1345) med instruktion till Justitiekanslern/. I Ditt fall har Justitiekanslern inte funnit skäl att göra någon närmare prövning av saken. Din skrivelse har därför lagts till handlingarna, vilket Du underrättas om genom detta svar. Det står Dig självfallet fritt att sända in det ytterligare material som Du nämner, för det fall Du vill ha en prövning utifrån ett mer fullständigt underlag." (JK-svar av 2002-12-12 till BIB. Dnr 3386-02-21)

Svar på skrivelser från Lars-Erik Johansson, Skärhamn:
"Justitiekanslern har ingen god kännedom om de frågor som Du tar upp. Rent allmänt kan sägas att domstolen naturligtvis inte får låta den omständigheten att svarandeparten är en advokat påverka utgången i målet. Jag kan tyvärr inte ge Dig några råd angående vart Du skall vända Dig med Dina frågor." (JK-svar av 2007-01-15  till LEJ. Dnr: 103-07-21)

Fortsatta vädjanden från Lars-Erik Johansson, Skärhamn:
"I ett brev som kom in till Justitiekanslern den 23 mars 2007 har Du tagit upp frågor rörande särbehandling av advokater inom rättsväsendet. Du har tidigare skrivit ett brev till Justitiekanslern med samma frågeställningar och funderingar. Justitiekanslern upplyste dig då om att myndigheten inte har någon god kännedom om de frågor som Du nämner. I Ditt senaste brev berör Du också Justitiekanslerns tillsynsfunktion. Med anledning härav kan jag upplysa Dig om att Justitiekanslerns tillsyn är begränsad på så sätt att ett klagomål skall prövas av Justitiekanslern endast om frågans beskaffenhet ger anledning till det (se förordningen med instruktion till Justitiekanslern). Justitiekanslern har inte funnit skäl att vidta några åtgärder med anledning av ditt senaste brev. Ärendet avslutas således med detta brev." (JK-svar av 2007-04-02 till LEJ.  Dnr: 103-07-21)

 

J.4   Justitieombudsmannen - JO
Justitieombudsmännen (JO) - eller Riksdagens ombudsmän som de officiellt kallas - väljs av riksdagen för att kontrollera att myndigheter och deras tjänstemän följer gällande lagar och andra författningar i sin verksamhet. Ombudsmännen kontrollerar detta genom att pröva och utreda klagomål från allmänheten och genom att göra inspektioner hos myndigheter och genomföra andra undersökningar på eget initiativ. Myndigheterna JO (Justitieombudsmannen) och JK (Justitiekanslerämbetet) har som en av sina uppgiften att övervaka och granska Sveriges domstolar. Dock har man inte uppgiften att utreda klagomål som gäller värdering av bevisning eller andra bedömningar i domar och beslut.

 

J.5   Advokatsamfundet och dess etiknämnd
Tillsynen över advokatväsendet utövas i första hand av Sveriges Advokatsamfund. Dit kan således en enskild som är missnöjd med en advokat vända sig med sina klagomål. En anledning till att mål mot advokater inte når en HD-prövning, kan även vara att klientens talan handhas av en advokatkollega, som av kollegiala och egna yrkesmotiv ogärna vill ha några skärpta krav på sin yrkesroll och lika litet en prestigeförlust för sin advokatkår. Därför avråds klienten orättfärdigt att ansöka om HD:s prövning. Eller kanske är klientens pengar och försäkringsskydd förbrukade. Alternativt riskerar det ”känsliga” ärendet drivas i tingsrätten så att de principiella argumenten för en HD-prövning undanförs på lämpligt sätt. Man kan under rådande förhållanden inte vara helt säker  på att ens oberoende jurister vill driva sådana mål på bästa sätt. Det är dock ett faktum att många innehavare av juridiska byråer strävar efter att upptas som ledamöter av Sveriges advokatsamfund med alla fördelar detta innebär. Detta ger möjlighet till väsentligt högre taxor och inkomster och att före övriga jurister komma ifråga som offentliga försvarare och målsägandebiträden eller likvidator/konkursförvaltare m m. Man kan därför förmoda att många jurister tänker sig noga för innan man attackerar de eventuellt blivande kollegorna i advokatsamfundet.
   Den sista utposten är slutligen rättstjänarens eget samvete, moral och rättskänsla. Men jurister har knappast större rättskänsla än andra. Advokater och många jurister utsätts i sin verksamhet för frestelser och får inblickar och kontakter med mer eller mindre ljusskygg verksamhet. Vilken påverkan detta har på den egna moralen och samvetet har nog aldrig utretts. Undersökningar visar att de flesta jurister valt sin yrkesbana med tanke på de goda utsikterna till höga inkomster och trygga, efterfrågade tjänster. Dessutom uppges en annan lockelse vara spänningen och det intressanta med att hitta kryphål och juridiska lösningar på framställda problem.

Exempel på framstötar om hjälp från förment orädda advokater när det gäller efterlevnaden av grundlagen om allas rätt till likabehandling. Dessa advokater tyckte det var intressant att ta del av materialet och önskade mig enbart lycka till! (1997-1998)

 

J.6   Sveriges Riksdag
Demokrati handlar om alla människors lika värde och rättigheter. I en demokrati får alla vara med och bestämma. I Sverige finns rättigheterna angivna i vår grundlag. Där står det att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen är folkets främsta företrädare. Riksdagen är på så sätt en mycket viktig del i den svenska demokratin.
    Vart fjärde år är det val till riksdagen och då ska medborgarna utse 349 riksdagsledamöter. De ska representera människorna i Sverige och ledamöterna ska se till att folkets vilja genomsyrar besluten som riksdagen fattar. Riksdagen fattar beslut som påverkar hela samhället. Samspelet mellan riksdagen och andra offentliga aktörer – regeringen, myndigheter, kommuner, landsting och EU – är stort. 
    Riksdagens arbete präglas av dess historia. Allmän rösträtt, övergången till ett enkammarsystem och fyraåriga valperioder är exempel på viktiga händelser i riksdagens historia. Vi beskriver demokratin i första hand ur väljarnas och de folkvaldas perspektiv. Men de demokratiskt valda församlingarna i stat, kommuner och landsting är inte ensamma om att ha makt och inflytande.  Exempel på andra starka maktfaktorer är den så kallade marknaden, massmedierna och domstolarna.
    Marknaden påverkar landets ekonomi. Den ekonomiska utvecklingen i näringslivet har stor effekt på sysselsättningen och påverkar därmed statens, kommunernas och landstingens skatteinkomster. Även medierna är med och styr samhällsutvecklingen genom att påverka opinionen, förmedla nyheter och informera. Den dömande makten utövas av fristående domstolar.

Bearbetningar av ett stort antal riksdagsmän har gjorts under åren av undertecknad. Även samtliga riksdagsgrupper har tillskrivits omkring år 2000 liksom de dåvarande ledamöterna i Justitieutskottet, Lagutskottet, Konstitutionsutskottet och Näringsutskottet. Dock utan verkan.

Ett par av svaren förtjänar att återges. E-post 8 juni 2000 till BIB: 
"Om en gruppfavoriserande oetisk rättskultur och sedvänja inom rättsområdet. Bo Lundgren har bett mig tacka för Ditt brev och att besvara det. Det är ett mycket omfattande  material som Du har författat, om advokaterna, deras roll och deras möjlighet att undandra sig ansvar, om de sviker eller inte med tillräcklig ambition ser till att tillgodose sina klienters intressen. Jag måste erkänna att jag är imponerad av det arbete som Du måste ha lagt ned på det. Jag har vidarebefordrat brevet för kännedom till partiets justitiekommitté. Med vänliga hälsningar Johan Westrin"

E-post 7 juni 2000 till BIB:
"Tack, för Ditt utförliga brev som jag ännu bara ögnat igenom. Jag förstår Din upprördhet över de förhållanden Du beskriver ehuru jag inte själv är kompetent att bedöma i vad mån de fullt ut återspeglar verkligheten. Med vänlig hälsning Björn v d Esch, riksdagsman och ledamot i Justitieutskottet"

 

J.7   Regeringen och Justitieutskottet - JuU
Justitieutskottet bereder ärenden inom politikområdet Rättsväsendet. Politikområdet innefattar bland annat myndigheter inom domstolsväsendet, åklagarväsendet, polisväsendet, kriminalvården samt Brottsförebyggande rådet, Rättsmedicinalverket och Brottsoffermyndigheten. Utskottet bereder vidare ärenden rörande brottsbalken och rättegångsbalken samt lagar som ersätter eller har nära samband med föreskrifter i dessa balkar.

Inlagor om önskemål om forskning och en ordentlig översyn av domstolskvalitén vid tvistemål, om svaranden är en auktoriserad rättstjänare. Justitieministern svarar med ett undvikande standardsvar och vägrar återkomma trots påminnelse.  (2002-2003).

 

J.8   Domstolsverket - DV

"Domstolen är till för medborgarna. Den agerar med respekt för individerna och med makt att bestämma straff och lösa tvister. Domstolen är en stabil aktör i demokratins tjänst i det mångkulturella och mångfacetterade samhället. Den är det självklara forumet för tvistlösning..." Så lyder ett utdrag ur Sveriges Domstolars vision för framtiden. Det är med den visionen för ögonen som Domstolsverket och domstolarna arbetar för att bygga ett ännu effektivare domstolsväsende, som på ett rättssäkert sätt kan utföra sitt uppdrag - att avgöra olika rättsliga frågor.

Domstolsverket är en statlig myndighet som lyder under regeringen och som fungerar som en serviceorganisation till domstolarna i landet. Domstolsverket har ingen bestämmanderätt över domstolarnas dömande verksamhet eller deras domslut. Domstolsverkets uppgift är att ansvara för övergripande samordning och gemensamma frågor inom Sveriges Domstolar. Arbetet innebär också att ge service till domstolarna,  hyres- och arrendenämnderna samt Rättshjälpsmyndigheten. Det kan handla om frågor som personalutveckling, utbildning och information, utarbetande av föreskrifter, råd och anvisningar och svara för att verksamheten bedrivs på ett effektivt och för medborgarna lättillgängligt sätt. Inom verksamhetsområdet är 5 500 människor anställda och tillsammans omsätts inom området cirka 6 miljarder kronor årligen.

Någon kvalitetskontroll sker heller inte hos domarnas intresseorganisation Sveriges Domareförbund.

 

J.9   Statens ansvarsnämnd
Nämnden prövar frågor om disciplinansvar, åtalsanmälan, avskedande, avstängning och läkarundersökning med tvång beträffande statligt anställda i högre befattningar. Bl.a. verkschefer, domare, åklagare och professorer hör till denna krets. Syftet med en prövning utanför den myndighet där den anställde arbetar och har en högre befattning är att det inte skall kunna misstänkas att kollegor tar obehöriga hänsyn vid prövningen. Nämndens beslut kan, liksom andra beslut av arbetsgivare, bli föremål för en arbetsrättslig tvist. Ansvarsnämnden kontrollerar ej juristdomarnas prestationer i  kvalitetshänseende i enskilda domstolsärenden.

 

J.10   Konsumentverket - KO
Svarsbrev av 1999-12-29 till BIB  Dnr 1999/4653: 
"Tack för ditt brev. Konsumentverket/KO är den centrala myndigheten på konsumentområdet. Till våra uppgifter hör bland annat att granska reklam enligt marknadsföringslagen (1999:450) och avtalsvillkor enligt lagen (1945:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden. I vårat uppdrag ingår däremot inte att företräda konsumentintresset i fråga om advokaters ansvar gentemot sina klienter. Vi hoppas att du har möjlighet att få hjälp på annat håll. .."

 

J.11   Åklagarmyndigheten - RÅ
Åklagaren utgör en viktig länk i den rättskedja – polis, åklagare, domstol och kriminalvård – som ska skydda samhället mot brottslighet och öka människors trygghet. Åklagarens huvudsakliga uppgift i rättskedjan är att åtala personer som begått brott. Åklagaren leder utredningar om brott med hjälp av polisen. Åklagaren fattar bland annat beslut om anhållande och husrannsakan. Han eller hon ser dessutom till att den som utsatts för brott får hjälp, t.ex. av en advokat.
    När brottsutredningen (förundersökningen) är klar bedömer åklagaren om det finns tillräckliga bevis för att väcka åtal. Åklagaren ska vara objektiv i sitt arbete. Efter att åtal väckts blir det rättegång i domstolen. Åklagaren framträder i domstolen och har till uppgift att bevisa att den åtalade begått brottet. Den som utsatts för brottet, målsäganden, finns ibland med vid åklagarens sida.

Brevsvar 2003-06-16 till BIB angående studien "Mutor och andra oegentligheter":
"I det korruptionsprojekt som jag ansvarar för, ingår att identifiera problemområden där korruption kan förekomma - i första hand muta och bestickning - och föreslå åtgärder för att öka lagföringen av denna typ av brott. Det ämnesområde som Du beskriver förefaller vid första påseende ligga något vid sidan av denna inriktning. Jag vill emellertid inte utesluta att de frågor Du behandlar kan komma att aktualiseras inom ramen för korruptionsprojektet i någon form. Med vänlig hälsning, Christer van der Kwast, överåklagare"

 

J.12    Rikspolisstyrelsen - RPS

---------- Inget att förvänta sig på detta område.
 

J.13    Den juridiska forskningen vid universitet och högskolor
Den juridiska forskningen inriktar sig främst på HD:s domar och uttalanden. Samma forskningsintensitet läggs inte på hovrätternas och ännu mindre på tingsrätternas avgöranden. Än mindre genom intervjuer med dem som fått praktisk erfarenhet som hos oss ”rättskonsumenter”. Men, - problemet är att få till stånd en prövning i Högsta domstolen. Eftersom HD (eller Regeringsrätten) inte anger skäl till varför prövningstillstånd ej meddelas, finns stor risk för att oönskad och känslig materia ”faller mellan stolarna”. Det finns tydliga tecken på att det förhåller sig på det viset när det gäller talan mot rättssystemets förnämsta "oberoende" ombud, advokaterna. Åtskilliga juridiska forskare och institutioner har bearbetats om ämnet de senaste tio åren med magert resultat. Här är ett litet axplock:

Brevsvar 1999-02-24 till BIB från Docent Filip Bladini, prefekt vid Juridiska Institutionen vid Handelshögskolan i Göteborg:
"Som Du mycket riktigt skriver i Ditt brev är universiteten statligt finansierade och det ingår i vår uppgift att kritiskt granska rättssystemet. Däremot är det inte vår uppgift att agera ombud för enskilda parter. De handlingar som översänts innehåller många principiella frågeställningar som kan vara av intresse för forskare och studenter. Jag åtar mig därför gärna att sprida Ditt brev på lämpligt sätt till dessa."  Trots påminnelse - inget resultat.

Brevsvar 1999-02-25 till BIB från Docent Björn Westberg, Rättsvetenskap vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping:
"Då de i Ert brev angivna problem ligger utanför våra primära forskningsområden, kan vi inte åtaga oss ifrågavarande uppdrag."

Brevsvar 1999-06-14 till BIB från Chefsjurist Göran Hessling vid Linköpings Universitet:
"Rubricerad skrivelse har för kännedom varit tillställd avdelningen för affärsrätt vid ekonomiska institutionen, Linköpings universitet. Ansvarig studierektor har låtit meddela att avdelningen inte har någon möjlighet att verkställa någon granskning av de frågor Du tagit up i skrivelsen. Även för universitetet  som helhet saknas sådana möjligheter."

E-postsvar 2000-08-23 från juridikprofessorn Håkan Hydén, Lunds Universitet:
"Tack för brev. Intressant läsning, som jag i princip ger dig rätt i. Håller med om behovet att reagera. Har inte kunnat tränga in i sakfrågorna."

Brevsvar 2002-12-17 till BIB från professorn i processrätt Lars Heuman, Stockholms Universitet:
"Med anledning av ditt brev vill jag meddela att det tyvärr inte bedrivs någon forskning inom det skadeståndsrättsliga område du syftar på. Över huvud taget är det problem med forskningen i processrätt och det gäller nog inte bara Stockholm. Det är svårt att värva unga jurister till denna yrkesbana. Jag får se om det dyker upp något tillfälle att få någon att intressera sig för frågor om advokaters sätt att hantera tvister. Det är inte viktiga frågor."

Brevsvar 2008-05-05 till BIB från Prefekten vid Juridiska Institutionen i Lund, Bengt Lundell:
"Forskningsuppdrag. Elsa Trolle Önnerfors har lämnat ditt brev till mig för att jag skall besvara det. Du har lämnat ett uppslag till forskning till henne. Juridiska fakulteten får hänvändelser om forskning inom många områden. Det är inte möjligt att inom ramen för fakultetens knappa personalresurser att ens överväga alla. Tyvärr gäller det också i detta fall."

Exempel på andra framstötar till professorer och forskare inom juridik angående vänskapskorruptionen i domstolarna. Man svarar inte, eller anser att det är ovidkommande, eller skyller man på tidsbrist. (1999-2008).

Eftersom svenska forskare och doktorander tycks vara så ovilliga att forska i "svåra och känsliga" ämnen (kan det månne riskera deras karriärer?), vill jag här förmedla några länkar till några upplysande och rådgivande skrifter för den oinvigde forskaren:

Att forska är ett äventyr - men se upp för alla fallgropar / www.math.chalmers.se/~olleh/doktorandhandbok.pdf
Doktorandhandboken / www.doktorandhandboken.nu/handledningstod.4.42e1e22b10fe36924fe8000511.html
Juridisk hjälpreda för doktorander / http://www.luth.se/org/dok-sekt/juridisk_hjalp.pdf
Till en ny doktorand / http://www.mai.liu.se/~fonor/cf/nydok.html
Välkommen som doktorand / http://www.hgu.gu.se/files/juridik/forskning/dok_handbok.pdf

 

J.14    Europadomstolen - ECHR
När rättsmedlen i Sverige är uttömda har man i vissa fall möjlighet att få saken prövad av Europadomstolen i Strasbourg. Konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna kommer dock knappast i fråga för vanliga tvistemål eller brottmål, såvida det inte handlar om att den rättssökande inte fått en rättvis rättegång och att exempelvis jäv kan ha förekommit. Eftersom det i vissa ömtåliga mål förekommer att ärendet blir förhalat i åtskilliga år, kan även försening utgöra grund för prövning i Strasbourg. Sen rättvisa är ingen rättvisa. 

 

J.15   Journalister och media av olika slag

Exempel på framstötar till media om att det förekommer favorisering av vissa yrkesgrupper i domstolarna och på grund därav medvetet felaktiga domar. Ledarskribenter på Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet svarar att detta vill man inte ta i för det är inget stort problem! Alltså: Barbro Hedvall på Dagens Nyheter (och Maria Abrahamson på Svenska Dagbladet) tycks anse det vara en bagatell, att Sveriges juristdomare medvetet väljer att att inte följa grundlagen vid vissa partsställningar. Detta sker genom att favorisera över 4 000 näringsidkande juristkollegor (d v s advokater) i skadeståndstvister. (2001-2002).

 

J.16   Internet

Arbete pågår som synes - på flera fronter. Droppen urholkar förhoppningsvis stenen.

J.17   Privata rättsvårdare och rättskämpar med moralisk resning och rättskänsla  - Med andra ord de som brukar vuxenmobbas av etablissemanget under epitetet "Rättshaverister"

Arbete pågår som synes - på flera fronter. Droppen urholkar förhoppningsvis stenen.

 

K.    JÄMFÖRELSE MED RÄTTSKULTUREN I VÅRA NORDISKA GRANNLÄNDER

K.1. Följande utländska forskare och jurister har kontaktats i aktuella frågor:
Helle Blomquist, Jur dr. Universiteten i Köpenhamn och Vilnius. Ex.vis: ”Professional strategy and division: The Disciplinary Board of the Danish Bar and Law Society”. Se även hennes doktors­avhandling om processhistorik med tyngdpunkt på handläggningen av advokater och ombud.
Lars Bo Langsted, Professor i processrätt vid Aalborg Universitet, vilken anses ha stort kunnande kring advokatansvaret i Danmark.
Nils Nygaard, Peter Lödrup och Bjarte Thorson Professorer i juridik vid Oslo Universitet, Norge.
Minna Gräns, Docent. Uppsala Universitet. Forskar inom området felaktiga domar. Har praktisk erfarenhet av rättsväsendet i Sverige, Finland och Tyskland.

______________________

Ansvarig skribent och webbdesigner: Bertil Burström (BIB), Ängelholm, maj 2008.
Telefon: 070-58 33 282     E-post: bertil@srsf.se      www.bertilsuppslag.eu

STÄNDIG EFTERLYSNING: Vi efterlyser fortfarande någon lagakraftvunnen dom de senaste hundra åren där en klient tillerkänts skadestånd i tvistemål mot försumlig advokat!  Vi vill se åtminstone något undantag från regeln att advokater åtnjuter positiv särbehandling vid ansvarstvister i domstol.

 

Inte se, inte tala, inte höra, inte göra Oljemålning av Sonja EM Andersson	"Vem finns bakom ondskans fula tryne och våldets spiral?" Skulptur av Bertil Burström