Rättsstödsfonden SRSF  (till startsidan)

Redovisning av ett av 100-tals fall där domstolen varit medvetet partisk i civilmål
Läs gärna online på skärmen så att tillhörande bevisning kan ses i direkt anslutning. /Bertil Burström, 2012  (allt självupplevt)


Vad hade du själv gjort om du som advokatkund hade upplevt följande?

Den advokat (LS) som anlitas för att häva ett affärsavtal och utkräva skadestånd för grova avtalsbrott utlovade: ”Om vi inte vinner det här målet, då finns det ingen rättvisa i Sverige”. All skriftväxling under tingsrättens förberedelse visar att advokatens processföring överensstämde med instruktionerna. (Ett dussin skriftliga bevis visar tydligt att bl a arbetsplikten i § 5.1 hela tiden åberopades. Se redovisning nedan!)I verkligheten åberopades inte den viktigaste rättsgrunden under huvudförhandlingen. Men advokaten LS förhörde likväl tre vittnen som inkallats för just den rättsgrunden (innebär rättegångsmissbruk och allvarlig försvagning av talan). Tvistemålet togs upp av HD (NJA 1992:60), som i förarbeten och slutlig dom ställde sig frågande till varför inte ”arbetsplikten enligt § 5.1” hade åberopats av Klemeco (=undertecknads enmansbolag).

Folksams två rättsutredare, advokaterna Sven Jernryd och Ulf Jönsson, undanhöll och mörkade att den första advokaten (Lena Ström) hade vilselett och desinformerat sin huvudman i tre år! Advokaten SJ frånföll sedan centrala slutsatser i den egna rättsutredningen.
OBS! När rättsutredningen startade satt advokaten LS i Advokatsamfundets huvudstyrelse. Efter att stämningsansökan ingavs tvingades hon lämna Advokatsamfundets styrelse, avveckla sin advokatbyrå och sälja sin kontorsvilla i Ängelholm och gå i landsflykt till Belgien. Detta har advokaten EG berättat för mig som ett känt faktum bland advokater i regionen. Att kunden lämnades i sticket är en följd av den tvivelaktiga moralen och rättskulturen. Stämningen mot LS utmynnade i att advokaten fick beröm av tingsrätten för sin processföring! Rättsutredaren SJ slapp bli delgiven min stämningsansökan mot SJ till Lunds tingsrätt!

Europadomstolen tog upp det första tvistemålet/ansvarsärendet, men de svenska beredningsjuristerna (förmodligen!) tog sig friheten att omarbeta Klemeco's rättsgrunder till att endast omfatta en bagatellförseelse(!) och inte de viktigaste försummelserna. Därigenom befriades den svenska staten från ansvar för en partisk rättegång. (ECHR kritiserade däremot att handläggningen i de svenska domstolarna tagit hela sju år och utdömde ett mindre skadestånd för detta.)

Berättigad fråga: Borde den rättrådige som vill se samhället förbättras ha överseende med rättstjänarnas lurendrejeri och låta sina medmänniskor förlora och kanske ruineras i liknande situation?

Anm: "En advokats främsta plikt är att visa trohet och lojalitet mot klienten. Advokaten skall som oberoende rådgivare företräda och tillvarata klientens intressen (och vilja), inom ramen för gällande rätt och god advokatsed.” "Advokat får ej främja orätt". (Advokatsamfundets Etikregler)  


Kronologisk redovisning av detta mångfacetterade fall

Innehåller: HD-dom*; JK-erinran; Dom i Europadomstolen (ECHR beslutade om skadestånd för långsam handläggning, men undertryckte anmälarens centrala huvudgrund!); Processuell kupp av advokat med förtroendeuppdrag i Advokatsamfundets huvudstyrelse; Etiknämndens ordförande och två advokater förteg kollegans grövsta oredlighet; konsekvent desinformation till huvudman; m m. Allt är styrkt på ett robust sätt med många här bifogade bevis, färgmarkerade i relevanta avsnitt med kommentar.
 

         RESUMÉ AV VAD SOM HÄNDE BERTIL BURSTRÖM OCH HANS FÖRETAG KLEMECO NORD AB, åren 1986-92 och 1993-2008

Bertil Burströms (BB) bolag Klemeco Nord AB (KN) blev konkursmässigt p g a advokaten Lena Ström's (LS) vårdslöshet och systematiska desinformation i skadeståndsprocessen mot Jernmanufaktur (JR); rättsfallet NJA 1992:60. Bertil nödgades betalade Klemecos leverantörer för att förhindra konkurs och låta Klemeco stämma LS på inrådan av Folksam's jurister och professorn Lars Heuman m fl. Vid konkurs skulle annars inblandade advokater kunna köpa upp Klemecos processrätt och förhindra skadeståndsprocessen mot advokatkollegan LS. Klemecos talan förhalades i tre år och vansköttes av Lundaadvokaten Sven Jernryd (SJ). Juristdomarna kunde därför avge orättfärdiga domar i samtliga ansvarstvister, så att inte bara bolaget Klemeco Nord AB utan även Bertil B blev ekonomiskt utarmade.

OM DENNA JURIDISKA MATERIA BLIR FÖREMÅL FÖR FORSKNING, FINNER MAN ATT INVOLVERADE ADVOKATER VAR ILLOJALA OCH SVIKLIGA MOT KÄRANDENA, SAMT ATT DE SVENSKA DOMSTOLARNA INTE VAR OPARTISKA OCH OBJEKTIVA UTAN PÅ ALLA SÄTT SKYDDADE DE ADVOKATER, som Bertil Burström och hans företag KLEMECO NORD AB hade ansökt om stämning mot.
 

A.__Tvistemålet Klemeco vs Jernmanufaktur - Rättsfallet NJA 1992 s 403:

Advokaten LS gick motparten tillhanda i Malmö tingsrätt och undanröjde huvudmannens viktigaste grunder och bevis; Struntade i den avtalade processföringen, felinformerade och vilseförde konsekvent sin huvudman om detta under tre års förberedelsetid och genomförde ogiltiga vittnesförhör under huvudförhandlingen (rättegångsmissbruk).
Högsta domstolen beviljade prövningstillstånd och uttryckte stor förvåning i sina förarbeten och dom att brottet mot avtalets viktigaste klausul 5.1 inte hade åberopats, trots att flera vittnen hade kallats av LS för att styrka avtalsbrottet!

I det efterföljande ansvarsmålet mot LS i Ängelholms tingsrätt fick advokaten LS beröm! Detta beröm fastställdes av hovrätten i en "blank dom"! - Alltså, att i tal och skrift desinformera och vilseföra sin huvudman om grunderna i en tvist som rör miljonbelopp, och sedan höra flera vittnen angående ett avtalsbrott, som inte åberopas... Kan detta någonsin anses berömvärt? (Se avsnitt B nedan)
 

BAKGRUND
Bertil Burström (BB) och hans enmansbolag Klemeco Nord AB tillverkade från 1982 Bertils patenterade dynamiska specialspik KLEMÍT. Produktsortimentet salufördes via tre branschföretag med ensamrätt i vardera Sverige, Danmark och Finland. Bertil/Klemeco blev alltmer missnöjd med den svenska grossisten Jernmanufakturs inköp och försäljning. Grossisten hade en formlös ensamrätt, men en egendomligt passiv försäljning. Klemeco ville inte bli inlåst ytterligare tid med Jernmanufakturs minskande försäljning. Se pdf-fil på produktprogrammet  samt  fem utväxlade brev, där Klemeco krävde garantier eller  avslut. (Läs mer om produkten på http://www.bertilsuppslag.eu/patent.htm#KLEMIT )  För att behålla försäljningsrätten i Sverige erbjöd säljföretaget Jernmanufaktur AB i Malmö ökade garanterade avrop, kraftiga säljaktiviteter mot slutkunderna samt tät återrapportering till Klemeco. Avtalet formulerades av Jernmanufakturs advokat Mats Nilsson, Malmö, och innehöll både en garanti- och en aktivitetsplikt, som var en klar skärpning av förlagan standardavtalet EÅ85. Se avtalet.
Något halvår efter avtalets undertecknande stoppade Jernmanufaktur tvärt sina inköp från Klemeco. Inköpen uppgick 1986 endast till en tiondel av utlovat - trots fler säljare på fältet och förbättrad byggkonjunktur. Bertil fann att hans tidigare kompanjon Sven Ålander, Göteborg, börjat samarbeta i hemlighet med Jernmanufaktur trots avtalat konkurrensförbud. Fyra Jernmanufaktur-säljare berättade dessutom för Bertil att de under sommaren 1986 hade beordrats av sin VD att sluta sälja Klemecos produkter! Syftet uppgavs vara att knäcka Klemeco och BB och komma över patent och verktyg i en påtvingad konkurs!

Bertil rådfrågade och anlitade advokaten Lena Ström (LS) i Ängelholm för att häva avtalet. På Ströms inrådan stämdes Jernmanufaktur för skadeståndsgrundande avtalsbrott mot tre avtalsklausuler; 3.1, 5.1 och 9.3. På Bertils fråga om framgångsutsikterna svarade advokaten: "Vi har ju tre rättsgrunder att stödja oss på! Vinner vi inte det här målet, då finns det ingen rättvisa i Sverige".
Se hävningsförklaringen, advokatens förhandsbesked och stämningsansökan.

Klemecos tidigare hälftenägare Ålander (fastighetshaj och f d försäljningsdirektör vid Svenska Varv i bl a Nigeria och Libyen), gjorde sig flera ärenden till advokat Ström, som därvid måste ha "påverkats" att agera illojalt mot Ströms huvudman Bertil/Klemeco. (Se återblick angående mutmisstankarna - ett försök att objektivt belysa anmärkningsvärda händelser)

I inledningen av Malmö tingsrätts huvudförhandling om skadeståndskravet på Jernmanufaktur tog ombudet Ström  tillbaka åberopandet av två av de tre överenskomna rättsgrunderna utan lov från sin huvudman (=avtalsbrott från advokatens sida!). Återkallandet av den viktigaste grunden 5.1 skedde på motpartsombudet Bengt Sjövalls fråga om Klemecos grunder. Ströms överrumplande agerande kan betecknas som svek och trolöshet mot huvudman samt oredligt förfarande. Bertil/Klemeco förlorade målet i Malmö tingsrätt. Se pdf-fil på domen, som visar att advokaten LS inte åberopade de grunder hon lovat och förespeglat för huvudmannen .

 Den treåriga processförberedelsen i Malmö tingsrätt utmynnade således i att advokaten LS vid huvudförhandlingen underlät att åberopa den grund som framstod som viktigast för att nå rättslig framgång. Följaktligen blev Bertil/Klemeco desinformerad och vilseförd om de faktiska åberopandegrunderna mot Jernmanufaktur! Den felaktiga informationen framgår av flera brev och kännedomskopior (minst tio (10) försändelser)! - se den samlade desinformationen. OBS! Det finns inga skrivningar eller dementier från LS, som varslar om att LS underhand ville ändra sin processföring!

LS har senare inför annan domstol påstått att "brottet mot avtalspunkten 5.1 endast anfördes som ett anteciperat avtalsbrott som stöd till hävningsförklaringen. Eftersom hävningen av avtalet godtogs av Jernmanufaktur i Malmö tingsrätt återkallades grunden. Vittnena (bl a säljaren Nyberg) utgjorde endast understödjande argumentation för rättens tolkning av den kvarvarande grunden 3.1." Ingen oberoende jurist förstår resonemanget - LS var ju advokat! Hur skulle en utesäljare kunna hjälpa yrkesdomare att tolka en viss avtalsklausuls innebörd?! Betänk återigen hävningsförklaringen, där LS betonar att avtalsbrottet mot pkt 5.1 är synnerligen allvarligt och skadeståndsgrundande! Se även Ströms bevisuppgift sid 8-9 till hovrätten, där BB och Nyberg återigen borde höras för att rättfärdiga hävningen av avtalet!! Se Ströms yttrande och hovrättens avvisningsbeslut. Ström dribblar bort sig själv, då hon tidigare förklarat att hävningen godtogs redan i tingsrätten! För övrigt kan endast brottet mot pkt 3.1 anteciperas p g a aktuella leveranstider, om Jernmanufaktur skulle försöka infria inköpslöftet inom kalenderåret! Just detta framhöll Ström i hävningsförklaringen - alltså innan hon "övertalades" att hjälpa motparten genom att släppa åberopandet av arbetsplikten i pkt 5.1!

Bertil var juridiskt oskolad då, men beordrade Ström att överklaga till Hovrätten. Under huvudförhandlingen i hovrätten lade Bertil själv ut texten då han insett att Ström varit illojal och svekfull. Klemeco fick hovrättens bifall till sin skadeståndstalan. Se hovrättsdomen av 1990-10-31 samt rättegångsprotokollet.

Jernmanufaktur överklagade till Högsta domstolen, som beviljade prövningstillstånd 1991, mycket tack vare Mekanförbundets inofficiella utlåtande från chefsjuristen Benkt Kriström (inofficiellt = icke diariefört; Kriström var nämligen bekant med Jernmanufakturs VD Lars Jivede). Se "Mekanförbundets" utlåtande och Grossistförbundets kritik därav.

Klemeco anlitade i HD advokaten Claes Peyron (som var Advokatsamfundets vice ordförande, men senare blev Etiknämndens ordförande, som avrådde från muntlig huvudförhandling. Peyron gav motstridiga besked till BB angående kollegan LS arbetsinsats. Lena Ström hade, som tidigare nämnts, varit ledamot i Advokatsamfundets huvudstyrelse innan hon blev "landsförvisad" av Advokatsamfundet.

Högsta domstolen uppvisade på sid 3-4 i "HD-trycket" stor förvåning över att avtalspunkten 5.1 inte hade åberopats. (Många vittnen hade ju kallats att styrka grunden!) Referenten betonade att endast tolkningen av klausulen 3.1 var aktuell. HD befriade Jernmanufaktur från skadeståndsansvar. Domsluten beskrivs i rättsfallet NJA 1992:60 sid 403. Se sid 3-4 i "Trycket". Se även det kompletta föredragningstrycket. Se HDs dom
_______________
 *) Se Juridisk Tidskrift årgång 4, sid 684-687, /professor Jan Ramberg, Stockholm, samt Juridisk avhandling av Fredrik Peyron, Lund 1993 - "Återförsäljaravtal med ensamrätt - NJA 1992 s 403".

 

B._Skadeståndsmålet mot det svekfulla ombudet LS, som inte åberopade de relevanta avtalsbrotten och bevisen (=frånföll, utan lov från sin huvudman):

I denna ansvarstvist (efter NJA 1992 s 403) genomförde den svekfulla advokaten LS en processuell kupp. Ängelholms tingsrätt berömde advokaten LS. Detta trots att LS hade gått bakom ryggen på sin huvudman och försämrat talan genom sin åberopsunderlåtelse och desinformation.  LS missbrukade även rättegångsordningen genom vittnesförhör, som helt saknade koppling till den enda kvarstående rättsgrunden.  Hovrätten skrev inga egna domskäl, trots att nya bevis från KN hade godtagits. Att Högsta domstolen både i dom och förarbeten uttryckte stor förvåning över att inte brottet mot avtalets viktigaste klausul 5.1 hade åberopats, ignorerades av domstolarna i ansvarstvisten mot LS. Samma överseende visade domstolarna mot att flera vittnen hade kallats av LS för att styrka brottet, utan att detta avtalsbrott slutligt åberopades av LS!
 

Juridikavdelningen hos Klemecos försäkringsgivare Folksam ansåg det anmärkningsvärt att Klemecos ombud frånföll den viktigaste grunden (avtalsklausulen 5.1)! Advokaten LS hade ju kallat flera vittnen för att styrka denna! För övrigt hörde LS en säljare från Jernmanufaktur som vittne! Vittnesförhören kunde inte påverka bedömningen och utgjorde egentligen rättegångsmissbruk. Åberopandet av ett enda avtalsbrott (pkt 3.1), var riskfullt p g a motsägelserna i avtalet. (Ytterligare tre säljare hos Jernmanufaktur hade f ö informerat BB om konspirationen från Jernmanufaktur och Ålanders sida). Advokaten LS underlät även belysa avtalets bakgrund! Denna framgick av skrivelser, som utväxlades mellan Klemeco och Jernmanufaktur innan avtalet slöts! Se brevväxlingen som föregick avtalet.

Bertil anmälde advokaten Ström till Advokatsamfundets disciplinnämnd vid två tillfällen för olika anmärkningar, dock utan framgång. Bertil vägrade betala Ströms sluträkning på ca 20 kkr. Denna fordran överläts till Advokatsamfundets skiljenämnd att bedöma. Dock utan framgång för klienten.

Folksam öppnade ett nytt försäkringsärende. Lunda-advokaterna Sven Jernryd och Ulf Jönsson anlitades för att göra en rättsutredning angående Ströms handläggning. Ulf Jönsson upplyste underhand BB om att "detta är en besvärlig balansgång" (Ström satt då i samfundets huvudstyrelse). Jernryd rådfrågade för säkerhets skull Sveriges främsta auktoritet på advokatansvaret, professorn i processrätt Lars Heuman. Samtliga biträdde till fullo Folksams och klientens uppfattning, att advokaten LS var skadeståndsskyldig genom sin medvetna underlåtelse att inte även slutligt åberopa Jernmanufakturs skadeståndsgrundande avtalsbrott.
Se Jernryds rättsutredning jämte sammanfattning.

(I rättsutredningen undertryckte dock Jernryd  advokaten Ströms grövsta oredlighet - att Bertil/Klemeco i praktiken hade blivit vilseförd i tre år genom felaktig information! Jernryd vägrade lyfta fram denna anmärkningsvärda omständighet. Mer i nästa kapitel!)

Jernryd utsågs till Klemecos nya ombud och utarbetade en stämningsansökan mot advokat Ström, vilken ingavs till Ängelholms tingsrätt juni 1993. Ström hade envist vägrat att diskutera rättsutredningen med Jernryd. Se brev från Ströms försäkringsbolag Wasa 28/4 -93. Se Jernryds brev 29/4 och 6/5 1993 till Wasa samt stämningsansökan. Enligt Jernryds muntliga besked till undertecknad var försäkringsbolaget villig att betala det begärda skadeståndet, men var förhindrade på grund av Ströms vägran.

Målet förhalades i tre år av advokaterna Jernryd och Laurin (Ströms ombud)  genom åtskilliga uppskov och skriftväxlingar "om Påvens skägg". Advokaterna hade intresse av att förhala, då Klemeco blivit konkursmässigt och kunde oskadliggöras. Ström var ju dessutom inte bara advokat utan även ledamot av Advokatsamfundets huvudstyrelse! Tre förberedande förhandlingar hölls utan att Ström behagade närvara, varvid Jernryd varje gång backade från sin ursprungliga ståndpunkt. Se tingsrättens protokoll förberedelse nr 1 och förberedande förhandling nr 2.

Vid den tredje förberedelsen frångick Jernryd den viktigaste slutsatsen i hans rättutredning! Återstod endast för Bertil/Klemeco att entlediga Jernryds advokatfirma. Se domstolens protokoll från tredje förberedande förhandlingen samt Bertils uppsägning av Jernryd. Se även flera relevanta partier om att punkten 5.1 de facto hela tiden hade åberopats av Ström


Någon dag innan huvudförhandlingen i Ängelholm överlämnade Ström en 28-sidig inlaga till var och en av domarna! Bertil/Klemeco fick inlagan via post efter första huvudförhandlingsdagen! Ängelholms tingsrätt biföll inte Klemecos talan utan skrev att advokat Lena Ström hade "...skött sitt uppdrag med omsorg och skicklighet". Lovordet för att inte ha åberopat den viktigaste skadeståndsgrunden i avtalet samtidigt som vittnen kallats för att styrka grunden genom rättegångsmissbruk etc, visar tydligt att tingsrätten inte var objektiv och saklig! Avsikten med formuleringen var att definitivt slå undan benen för Klemeco med supporters och omöjliggöra ändring i överrätten. Samtidigt blottade domstolen övertydligt den subjektiva myndighetsbeskyddande rättskulturen i Sverige när det gäller statsauktoriserade advokater! Se domen i februari 1996 och rättegångsprotokollet från Ängelholms tingsrätt.

BB blev efter domen uppringd av professorn Lars Heuman, som upprört sade att "tingsrätten har dömt fel - Klemeco måste överklaga!" Bertil var lika chockad över "justitiemordet" och  överklagade till hovrätten och anförde nya bevis, vilka hade uppdagats genom Ströms egna motsägelser i sin omfattande kuppinlaga. Hovrätten godkände den nya bevisningen, men förhalade ärendet ytterligare en tid. BB anmälde förhållandet till Justitiekanslern, vilket utmynnade i en utredning och hovrättens redovisning och erkännande av sin "måhända dubiösa" handläggning. Se JKs uttalande med anledning av hovrättens förklaringar i februari 1999.

Hovrätten godtog alltså Klemecos nya bevis med hänvisning till omständigheterna vid tingsrättens huvudförhandling. Hovrätten, under ordförandeskap av hovrättslagmannen L-G Engström, fastställde dock tingsrättens dom i en blank dom, där den nya bevisningen från Klemeco varken behandlades eller omnämndes! Se domen i november 1999 jämte hovrättens rättegångsprotokoll. Frågan är om inte lagmannen gjorde sig skyldig till jäv genom att han hade blivit Kemeco's och BB's vederdeloman, i och med den skäliga anmälan till JK och JK:s efterföljande utredning och kritik?

HD beviljade inte prövningstillstånd till Klemeco trots två tillstyrkande rättsutlåtanden, varav det ena kom från professor emeritus i straffrätt, Hans Klette i Lund. Se ansökan och utlåtande.

Bertil anmälde målet till Europadomstolen (ECHR i Strasbourg), som beviljade särskild prövning (Application 73841/01). ECHR avslog i Judgement i Strasbourg 19 dec 2006 skadeståndskravet mot svenska staten för orättvis partisk rättegång, men biföll talan om oskäligt dröjsmål i de svenska domstolarna och beviljade 2 500 EURO i skadestånd till Klemeco. Det är dock i högsta grad anmärkningsvärt att ECHR vinklade sina domskäl genom att felaktigt påstå att Klemeco hade anfört en helt ovidkommande rättsgrund nämligen "att EÅ 85 inte anfördes av advokaten Ström"! som grund för Klemecos talan (se sid 2m i domen)!
Sannolikt har den svenska juristavdelningen vid ECHR gjort sig skyldig till ränksmide, för att i största möjliga grad förminska styrkan i Klemecos talan mot den svenska staten! Se Bertils/Klemecos anmälan, specificering av kränkningen och ytterligare fakta samt ett av Klemecos svaromål på engelska. Slutligen ECHR's dom.

 

C._ Angående att ombudet LS under tre år felinformerat sin huvudman och fört denne bakom ljuset:

Domstolarna gjorde även här allt för att skydda advokaten LS med kollegor, samt varandra...
 Att Högsta domstolen både i sin dom och förarbeten uttryckte stor förvåning över att inte brottet mot avtalets viktigaste klausul 5.1 hade åberopats, ignorerades av domstolarna i ansvarstvisten mot LS. Samma överseende visade domstolarna mot att flera vittnen hade kallats av LS för att styrka brottet, utan att detta avtalsbrott slutligt åberopades av LS!

Advokatfirman Jernryd svarade för rättsutredningen angående Ströms handläggning i Klemeco/ Jernmanufaktur-målet. Men Jernryd mörkade kollegans grövsta oredlighet: Ströms desinformation till Bertil/Klemeco under tre år, varvid felaktig upplysning gavs om vad som verkligen åberopades och skulle åberopas i tvisten mot Jernmanufaktur. Om Jernryd hade lyft fram att Ström utan lov avvek från huvudmannens uppdrag, hade Ström haft bevisbördan vid varje påstående om att Klemeco likväl inte kunnat få bifall i tvisten mot Jernmanufaktur! Det är svårt att se att någon domstol då hade kunnat friskriva (och berömma!) ett ombud, som medvetet frånfallit åberopandet av det primärt skadeståndsgrundande avtalsbrottet, som dessutom hade stark stödbevisning.

Klemeco inlämnade följaktligen en ny stämningsansökan till Ängelholms tingsrätt mot Ström och åberopade nu oredlighet och felaktig information till huvudman jämte därav emanerande konsekvenser. Tingsrätten avvisade denna stämningsansökan med hänvisning till reglerna om res judicata. Även om dessa omständigheter inte varit uppe till behandling, ansåg tingsrätten att omständigheterna var knutna till tidigare avgjort mål och borde ha tagits upp redan då. Tingsrätten fäste inget avseende vid Bertils invändning om att advokaten Jernryd hade varit ombud och medvetet mot Bertils/Klemecos uttryckliga vilja hade undertryckt dessa omständigheter. Se stämningsansökan och slutligt beslut 28/11 2001.

Klemeco överklagade till hovrätten, som avvisade talan av samma skäl (res judicata) som tingsrätten. Se överklagandet , kompletterande argumentation och hovrättens beslut.  Högsta domstolen beviljade inget prövningstillstånd. Se överklagandet


 

D._Målet mot rättsutredaren Sven Jernryds Advokatbyrå, som avvek från sin lojalitetsplikt mot huvudmannen och istället beskyddade sin kollega LS. Jernryd vägrade lyfta fram och åberopa att LS hade desinformerat och vilsefört sin huvudman i tre år (desinformation av huvudman är extra allvarligt i en advokats yrkesutövning):

Även domstolarna i ansvarstvisten mot advokaten Sven Jernryd ignorerade att Högsta domstolen i sin dom och förarbeten uttryckte stor förvåning över att brottet mot avtalets viktigaste klausul 5.1 inte hade åberopats. Samma överseende visade domstolarna mot att Jernryd inte hade lyft fram och anfört att advokatkollegan Lena Ström under lång tid hade desinformerat sin huvudman om processens faktiska upplägg. Flera vittnen hade ju kallats av LS för att styrka brottet, utan att detta avtalsbrott slutligt åberopades!

Klemeco hade ingen rättslig framgång med advokaten Ströms medvetna desinformation jämte oredligheten att avvika från överenskommet processupplägg mot Jernmanufaktur. Huvudorsaken till denna utgång var att Jernryd uteslöt dessa omständigheter i sin rättsutredning och inte heller åberopade dessa i domstol för att lyfta över bevisbördan på Ström. Återstod för BB att inlämna stämningsansökan till Lunds tingsrätt mot advokatfirman Sven Jernryd. Grunden var försumlig rättsutredning samt undertryckande av relevanta omständigheter som ombud. Lunds tingsrätt överlämnade ärendet till den pensionerade lagmannen från Eslövs tingsrätt Karl-Olof Lidin. Denne gjorde i sin promemoria gällande att Högsta domstolen redan hade beslutat att Klemecos avtal med Jernmanufaktur inte hade skadestånd som sanktion! Advokat Jernryd kunde därför inte bli skadeståndsskyldig för någon som helst försummelse. Se Lidins PM.

Bertil protesterade mot Lidins åsikt och beslut (Lunds TR 2002-10-18), då ju alla avtal har skadestånd som sanktion om vårdslöshet eller uppsåtsbrott kan styrkas. (Pacta sunt servanda! = Avtal skall hållas).

Bertil återkallade sin talan och återkom senare med en ny stämningsansökan. Denna delgavs Jernryd. Lunds tingsrätt konstaterade att skadeståndsansvar inte kunde komma ifråga med hänvisning till att hovrätten samt Högsta domstolen fastställt Ängelholms tingsrätts dom.  Ström fick ju beröm för sin handläggning, fastän avtalsklausulen 5.1 inte åberopades, trots att medveten passivitet hos Jernmanufaktur kunde styrkas av flera vittnen (egen säljpersonal)! Följaktligen kan Klemecos avtal med Jernmanufaktur inte ha skadestånd som sanktion, ansåg Lunds tingsrätt! Att Ström kunde ålagts bevisbördan tog inte Lunds tingsrätt någon hänsyn till! Se  stämningsansökan samt dom i dec 2003 i Lunds tingsrätt.

Överklagandet till hovrätten behandlades på Bertils önskan av personal vid en annan hovrätt, då Bertil nu var nämndeman vid Hovrätten i Malmö. Oavsett välformulerade argument, intog domarna vid Göta Hovrätt samma ståndpunkt som Lunds tingsrätt och negligerade att omvänd bevisbörda hade kunnat tillämpas om medvetet vilseförande hade åberopats mot Ström. En sådan bevisordning har inte prövats och borde ha lett till framgång för Klemeco i en objektiv rättegång! Se överklagandet, kompletteringen samt hovrättens dom. 

Bertil begärde prövningstillstånd i Högsta domstolen, som nekade prövningstillstånd efter att ha legat över ett helt år på målet. Se ansökan om prövningstillstånd, komplettering av ansökan samt HDs beslut.

Två Resningsansökningar (i Jernmanufaktur-målet och i Ström-målet) avslogs av Högsta domstolen efter tre års liggetid i HD. Samma dag avslogs även dispensansökan av Jernryd-stämningen efter ett års liggetid. Bertil anförde till ECHR misstankar om myndighetsbeskyddande hantering i Sverige. Europadomstolen gav ingen admissibly. Se klagomålet 25/5 2006 och ECHRs beslut 5/9 2008.
_______________

Anmälningar om subjektiv och partisk handläggning vid vissa typer av civilmål har utan egentlig framgång framställts till Justitiekanslern, Justitieombudsmannen och DO. Det kan konstateras att svaren påminner om "Go' da'! Yxskaft!". Fåfänga framstötar om förekommande partisk särbehandling i svenska domstolar vid vissa partställningar har även gjorts till Universitet, Högskolor, Riksrevisionsverket, Konsumentverket och Justitieutskottet med flera institutioner och myndigheter. Därutöver även information och frågor till de politiska partierna.
________________

SAMMANFATTNING
 DET FINNS FOG FÖR PÅSTÅENDET ATT ADVOKATER OCH YRKESDOMARE GJORT SIG SKYLDIGA TILL FÖLJANDE OREDLIGHETER:

Advokaten Lena Ström (LS) har som advokat och ombud gjort sig skyldig till:
1. Ensidigt brytande av avtal med huvudman om målets bästa handläggning (grovt brott).
2. Desinformation och vilseförande av huvudman under tre års tid (trolöshet, - grovt lagbrott).
3. Uppsåtligt undanröjande av starkaste rättsgrunden samt avstående från adekvata bevis (grovt brott).
4. Misstanke om tagande av muta med åtföljande illojalitet och trolöshet mot huvudman (grovt brott).
5. Processuell kupp i Ängelholms tingsrätt (brott mot Rättegångsbalken; samt även mot Etikreglerna).
6. Omöjliggörande av förlikningsförsök och förhalande av rättegång (brott mot Advokatsamfundets etiska regler).

Advokaten Sven Jernryd (SJ) med advokatfirma har som ombud och rättsutredare gjort sig skyldig till:
1. Undanhållande i utredning sin kollegas desinformation, trolöshet och försumlighet/vårdslöshet (grovt brott).
2. Avstående från en uppenbart relevant grund i stämningsansökan mot kollegan Ström (grovt brott).
3. Uppsåtligt förhalande av rättegången Klemeco ./. advokaten Ström. Tre förberedande förhandlingar i ÄTR (brott mot Etikreglerna).
4. Obefogad och grundlös avvikelse från egen rättsutredning i rättegång (vid den tredje förberedande förhandlingen i Ängelholms tingsrätt - brott mot RB och Etikregler).

Advokaten Claes Peyron (CP) har som advokat och ombud (i samband med rättegången i HD) gjort sig skyldig till:
1. Undertryckande av advokatkollegas upprepade vilseförande av huvudman (brott mot Etikregler).

Advokaten Lars Laurin gjorde sig skyldig till:
1. Förhalande av rättegång mellan Klemeco och advokaten L Ström (brott mot advokatens Etikregler).

Sveriges Advokatsamfund har gjort sig skyldigt till:
1. Mannamån och partisk bedömning av Bertil Burströms disciplinanmälningar (brott mot Samfundets egna Etikregler).
2.  Dito för Advokatsamfundets skiljenämnd vid bedömning av advokaten Ströms kostnadsräkning.

Generell plikt för svenska advokater: Advokat får ej främja orätt. Advokatsamfundet får ej blunda och överse med detta.
1. Många yrkesdomare och statliga rättstjänare har förutom grovt brott mot domarreglerna, gjort sig skyldiga till mannamån, undertryckande av urkunder och bevisning samt uppsåtliga brott mot likabehandlings- och objektivitetsprincipen. Missgärningarna står i skarp strid mot grundlagen och har ådagalagts vid yrkesutövning i samhällets yttersta utpost i rättsfrågor. Grovt missbruk av förtroendeställning i allmän domstol kan i princip jämföras med högmålsbrott mot staten. Vilka yrkesdomarna är framgår av domar och protokoll.

2. Yrkesdomarna i Europadomstolen ECHR jämte de svenska beredningsjuristerna har anledning förklara varför ECHR's dom (se sid 2m) utvisar en helt marginell rättsgrund i Klemecos tvist mot advokaten Ström ("In particular, she had failed to invoke a standard contract ("EÅ85") as a ground for their claim.") än de långt viktigare grunder (undanröjandet av avtalspunkten 5.1 och desinformationen), som klaganden uttryckligen åberopade. Dessa primära huvudgrunder anges ej i ECHR's dom! Europadomstolen vägra förklara sig i frågan.
 

Anmärkning: 
Att oredligheter förekommer kan förklaras av att det inte finns någon kvalitetssäkring värd namnet i domstolsväsendet. Det har bl a blivit svårare att få prövningstillstånd i hovrätten. Vidare kan en tendensiös felaktig dom i tingsrätten fastställas av hovrätten i en s k blank dom utan eget resonemang, även om nya bevis och omständigheter tillkommit. Detta förfarande synes tillåtas av lagen. Den högsta instansen är Högsta domstolen, som vägrar prövningstillstånd utan förklaring i 96 procent av alla överklaganden. I civilmål mot advokater nekas prövningstillstånd i 100 procent av fallen. Därmed kan underrätterna vinkla sina domskäl och döma som man finner lämpligt beroende på partställning.
Forskarna vill inte kacka i eget bo och spoliera den egna karriären genom att kritisera domstolsjurister i kollegiala mål. Följaktligen blir det ingen kvalitetssäkring från det hållet. Inte heller från JO och JK, som bara tittar på formella fel och liknande.
ECHR i Strasbourg har en svensk avdelning. Som ovan visats kan ECHR uppenbarligen redovisa andra klagomålsgrunder i sina domskäl än de relevanta som anförts av klaganden. Genom dolus eller av grov oaktsamhet? Därmed kan ett avfärdande åstadkommas  eller en dom som lämpar sig bra för staten Sverige. Att få rättelse på felaktigheter i ECHR's hantering är i princip omöjligt. Helt omöjligt är det att få en förklaring till faktiska defekter.

Ytterligare ett skäl till att kvalitetssäkringen i domstolsväsendet tillåts vara undermålig är att journalister och vanligt folk inte behärskar juridik, ens i sin enklaste form. Därmed är det knappt någon som håller vakt! Jurister tillämpar latinsk terminologi och har sett till att använda juristspråket, som om det vore omöjligt för utomstående att "fuska" på detta fackområde. Därför har man lyckats tillägna sig hög status i samhället. "Vanligt folk", som läst in sig på erforderliga juridiska kunskaper blir betraktade som charlataner och rättshaverister, om man inte har höga akademiska betyg att hänvisa till. Detta gäller oavsett hur väl man behärskar juridikområdet i tal och skrift. Den "betygslöses" argumentation faller därför platt till marken inför såväl jurister som journalister.

"En domares uppfattning ska grunda sig på konstaterbara fakta, som kan kontrolleras i efterhand" (f d överåklagare Brynolf Wendt, Halmstad, 2010")


 INTRESSANTA IAKTTAGELSER I DOMSTOLARNA:
Den sista av de två huvudförhandlingsdagarna i Malmö TR i den ursprungliga tvisten "Klemeco vs Jernmanufaktur", lyste det igenom att domarna mer eller mindre föraktade Klemecos ombud Lena Ström. Detta berodde förmodligen på att målet felaktigt hade inskränkts till endast tolkning av en viss avtalspunkt (pkt 3.1), trots att ett flertal vittnen hade kallats och hörts angående två andra avtalsbrott (punkterna 5.1 och 9.3). En av rådmännen tycktes "demonstrera detta" under Lena Ströms slutplädering genom att omsorgsfullt städa sin handväska och tömma ut allt innehåll på skrivbordet, för att därefter gå bort till en papperskorg och hälla ut bottenskräpet, alltmedan advokat Ström pläderade.

Under hovrättens huvudförhandling (i Klemeco/Jernmanufaktur-målet) var Lena Ström mycket nervös och irritabel. Hon grälade redan från början med domstolens ordförande så pass att hon blev tvungen att med rättens tillstånd lämna rättssalen för att lugna ner sig.

Sedan målet dispenserats av HD, ringde BB i slutet av 1991 till Högsta domstolen och fick tala med föredragande revisionssekreteraren Ola Olsson.  Samtalet gav vid handen att HD varit undrande till att stora delar av det skriftliga materialet handlade om avtalsbrottet mot aktivitetsplikten (pkt 5.1), men att denna punkt "underligt nog" inte hade åberopats.

Under den första huvudförhandlingsdagen i Ängelholms tingsrätt (i Lena Ström-målet nr 1) visade den omvittnat skicklige juristen och yrkesdomaren Carl-Axel Weiertz (rådman vid Landskrona TR) stort intresse för målet. Hans kroppsspråk visade på medhåll för Bertils/Klemecos framställan. Chefsdomaren Gunnar Arwidsson (chef vid Landskrona TR) tycktes besvärad och irriterad, medan rådmannen Gert Råberg verkade rådvill och undrande.
Något måste dock ha hänt senare under kvällen. Dagen därpå - den sista förhandlingsdagen, verkade nämligen rådmannen Weiertz ha fått en uppsträckning (av ordföranden?) och såg mycket moloken och avvisande ut resten av dagen.

Första dagen för Hovrättens huvudförhandling (i Lena Ström-målet nr 1) var hovrättens personal på studieresa, bortsett från de fyra domarna i målet. De två tillförordnade assessorerna (Margita Åhsberg och Marie Gärtner) tuggade tuggummi hela tiden och såg slöa och helt ointresserade ut. Hovrättsrådet Torbjörn Nordenson satt tillbakalutad och tycktes tänka på annat. Han satte sig käpprakt i stolen ett par gånger när Bertil anförde extra besvärande omständigheter om Ströms ombudskap. Chefsdomaren Lars-Göran Engström avbröt Bertils muntliga framställning flera gånger och till råga på allt även pläderingen! Det allmänna intrycket från hovrätten var mycket negativt och misstroendeskapande för BB med åhörare.

Inför Klemecos ansökan om prövningstillstånd i Högsta domstolen, tog BB kontakt med en gammal bekant, dåvarande ordförande för Brottsofferjourernas Riksförbund - professor emeritus i straffrätt Hans Klette, Lund. Klette hade själv observerat att det förekommer dolda hänsynstaganden och subjektiva bedömningar i de svenska domstolarna. Han hjälpte därför gärna till med ett förord för att söka utverka prövningstillstånd i Högsta domstolen.

Till följd av Jernmanufakturs avtalsbrott (avsikten visade sig vara att tillägna sig Bertils/Klemecos patent, produktionsverktyg och varulager) och rättegångsrundan mellan Klemeco och Jernmanufaktur, blev Klemeco likvidationspliktigt. Advokaten Sven Jernryd, som kopplades in av Folksam för rättsutredningen, rekommenderade ställföreträdaren Bertil B att sätta Klemeco i konkurs och sedan köpa ut processrätten mot Ström från en konkursförvaltare. Bertil misstänkte dock att advokatkollegorna skulle göra en sådant köp olösligt, för att på så sätt hindra en rättegång och skydda kollegan Ström.

För att hålla Klemecos leverantörer skadeslösa, betalade Bertil Klemecos skulder och tvangs sätta sig själv i ekonomiskt trångmål. Då den rättsliga framgången mot Ström uteblev, utsattes Bertil för flera försök till exekutiv försäljning av sin villa och verkstaden m m. Att låna på bank var uteslutet, så länge som månatlig avbetalning till Kronofogden pågick. Under långa perioder har BB saknat bil, färskvatten, kyl- och frysskåp, tvättmaskin etc. Numera är ekonomin något bättre.

Tyvärr krävs det stora pengar att få respekterade jurister och forskare att engagera sig mot beskrivna missförhållanden i rättsväsendet. Några jurister håller med om situationens allvar och existens, men de personliga riskerna bedöms som alltför stora. Whistleblowers brukar drabbas av utfrysning och värre åtgärder från mindre nogräknade chefer och kollegor. Till skillnad från Norge och andra länder saknar Sverige fortfarande en lag som skyddar rättskämpar mot repressalier.

Bertil Burström   /Ängelholm 2011-02-15    Telefon: 070-58 33 282     Mejl: bertil@srsf.se      Hemsida:  www.bertilsuppslag.eu

 

Se även: "Orättfärdiga domar"; fallen nr 3 och 4 - "Advokat vilseförde klienten och undanhöll alla bevis",  respektive "Yrkesdomarna som inte ville läsa".

Se mera om advokatetik och samhällets tillsyn av advokater i tidningsartiklar och debattinlägg under knappen "Rättspolitiska artiklar".

Se debattstormen i Dagens Industri efter artikeln Är svenska advokater mer rättrådiga än norska?

Fler debattartiklar och inlägg hittar du på www.bertilsuppslag.eu/debatt.htm 

______________________

Summa summarum

Kan man ALLTID lita på Sveriges domstolar och advokater?

Mitt svar är - tyvärr inte.
- Skulle Du t ex tycka att det är OK om din advokat desinformerar och för dig bakom ljuset i strid med ert avtal om hur uppdraget skall genomföras, vilket därför blir ekonomiskt och socialt förödande för Dig?
- Skulle Du godta att två "oberoende" advokater utreder och kritiserar den första advokatens handläggning, men samtidigt undertrycker den allvarliga felinformationen och vägrar dra fram kollegans svek mot dig som huvudman och även skyddar sin kollega på många andra sätt?
- Skulle Du godta att en domstol framhåller att den advokat, som inte fullföljt det viktigaste som utlovats och varit svekfull mot dig, utförde sitt uppdrag "med omsorg och skicklighet"?
- Om Du uppmanades av en specialiserad juridikprofessor och flera andra jurister att överklaga, skulle du göra det om du inte känner till att advokater särbehandlas positivt av domstolarna i Sverige (i tvistemål)?
- Om Ditt företag blir likvidationspliktigt och du själv helt utblottad, eftersom du hållit liv i företaget så att talerätten inte skulle gå förlorad - och när du forskar och skriver om detta, upptäcker massor av andra som råkat ut för liknande "justitiemord", - skulle inte även Du opponera mot de rättsligt sjuka missförhållandena inom Sveriges rättsväsen och advokattillsyn?
 

Vad kan medborgarna göra när domstolarna medvetet favoriserar ifrågasatta kollegor och rättstjänare i civila tvistemål?

Många med mig har under lång tid råkat illa ut i tvister mot advokater i svenska domstolar. Själv har jag stämt två av dessa näringsidkande rättstjänare för vårdslöshet och illojalitet. Egen forskning visar häpnadsväckande nog att i princip ingen advokat dömts att gottgöra klienten för ekonomisk skada p g a oaktsamhet/illojalitet!  Inte i Sverige - däremot i grannländerna. Många av oss har blivit ruinerade och gått under, eller lever på existensminimum. Åklagarebekanta har uppmanat mig stänga hemsidan www.srsf.se och menar att inget gott kan komma ut av min kamp mot korruptionen i rättsapparaten (kammaråklagarna Jan Linders och Anders Månsson).  Men rättskampen är befogad (enligt bl a juridikprofessorerna Hans Klette, Christian Diesen, Gunvor Wallin, Bill Dufwa och Lars Heuman samt Folksams rättsavdelning).
Jag vägrar godta att ”chefsgrisarna anses mer jämlika och felfria än vi andra”, såsom i George Orwells bok Djurfarmen. I Sverige är grundlagsbrotten mot RF 1:9 vid vissa partsställningar systematiska och uppsåtliga!

 

OM OVANSTÅENDE BLIR FÖREMÅL FÖR JURIDISK FORSKNING, TORDE MAN FINNA ATT INVOLVERADE ADVOKATER VARIT GRAVT ILLOJALA OCH SVIKLIGA MOT KÄRANDENA. OCH VAD VÄRRE ÄR, DE SVENSKA DOMSTOLSJURISTERNA HAR INTE VARIT OPARTISKA OCH OBJEKTIVA, UTAN HAR PÅ ALLA SÄTT SKYDDAT DE ADVOKATER, SOM BURSTRÖM OCH BOLAGET KLEMECO NORD AB ANSÖKT OM STÄMNING MOT.


 Dessvärre är ovanstående tre ansvarsmål inte alls unika i Sverige. Om en vårdslös advokat misslyckas att freda sig själv, griper kollegorna och Advokatsamfundet in. Går saken likväl till domstol, vinklar domstolsjuristerna bakgrunden och domskälen så, att dessa utmynnar i en för advokaten lämpligt friande dom.


På samma vis kan det även gå till i Europadomstolen (åtminstone i Application 73841/01) där förmodligen de svenska beredningsjuristerna i Strasbourg undanröjde eller kraftigt förminskade de omständigheter och grunder, som Klemeco Nord AB anförde som huvudskäl till skadeståndskravet mot advokaten Lena Ström och i förlängningen mot svenska staten. (se Judgement, Strasbourg 19 dec 2006; se B ovan)


 Då staten Sverige inte har tillhandahållit objektiva domstolar för medborgare och företag, torde staten kunna stämmas av de drabbade i ett skadeståndsmål. Så länge de svenska domstolarna inte står under bättre kontroll och kvalitetssäkring mot partiskhet etc, är emellertid domstolsprövning utesluten i en talan mot staten.  Sammaledes gäller gentemot Sveriges Advokatsamfund, som trots anmälningar inte har övervakat sina ledamöter tillräckligt och sett till att inblandade advokater ägnat klienterna tillbörlig lojalitet och omsorg enligt sina ovillkorliga skyldigheter;  se 8 kap 4 § Rättegångsbalken.